Lina Nilsson

Många ledningsgrupper lyfter inte blicken. Merparten fast i operativa eller taktiska frågor. Många är frustrerade och vill mer.

Många gånger när vi träffar våra kunder inom såväl det offentliga som det privata slås vi av deras frustration över hur svårt det är att få till ett strategiskt ledarskap. Det är också tydligt att frustrationen stärks av tron att de är ”sämre än snittet”. Men är de egentligen det?

I en serie kvalitativa intervjuer med ledningsgruppsmedlemmar (VD, platschef, ekonomi- eller HR-chef) i ett 50 tal verksamheter i Östergötland och Sörmland har vi därför valt att under hösten lyssna in denna fråga, bland många andra, i syfte att förstå situationen bättre.

Arbetet som bedrivs är på sin höjd taktiskt i närmare 70% av ledningsgrupperna och mer eller mindre rent operativt i närmare 40% av dem. 26% procent anser sig ha strategiska inslag och endast 6% anger sig ha ett strategiskt arbete. Så nej – de som är frustrerade över att ha ett alltför operativt ledningsgruppsarbete är inte ”sämre än snittet”. De är i gott sällskap med de allra flesta.

De flesta säger sig vilja ha ett mer strategisk arbete, men anser sig inte ha tid, möjlighet eller förmåga att lyfta sig till det. En del av grupperna konstaterar att det är en naturlig effekt av att ha en platt organisation där alla frågor och beslut ”landar i knät på oss i ledningsgruppen”. Andra att de är del av mycket större verksamheter där deras arbete ”bara handlar om att utföra det andra bestämt så effektivt som möjligt”. Men frustrationen är tydlig hos alla. De vill kunna lyfta blicken mer.

Detta är något som vi känner igen väl och som vi ser när vi arbetar med rekrytering av chefer till ledningsgrupper, ledningsgruppsutveckling och kultur och värdegrundsfrågor.

Vad tänker du när de ser det här resultatet? Är det som du trodde, känner du igen dig? Är det ett problem att det är på detta sätt? Vad kan det innebära på sikt? Vad har du för tips?

Mer resultat från våra möten kommer att delges vartefter.